Metamorfos..


Årets tillbakablick är alltid lika spännande att göra och jag blir lika förundrad över hur mycket av allt jag gjort under året som fallit i glömska. Inte för att det varit oviktigt utan bara för att allt fantastiskt helt enkelt varit en del av min vardag och mitt liv.

Trots att jag inte varit lika flitig med kameran under året som jag brukar vara är det genom att blicka tillbaka på mina fotografier som jag minns vad jag gjort.

Januari startade i Skåne hos mina älsklingar, liksom december avslutades där under julen. Så underbart att följa utvecklingen av mina små hjärtegryn och man kan lugnt säga att så otroligt mycket hänt under året. Att Skåneresorna varit frekventa är inte så konstigt, men i somras fick jag även rå om dem hemma hos mig några dagar.

Började i början på året sjunga igen och det är bland det roligaste jag gjort på länge. Ett digert repetitionsarbete av Bachs H-moll-mässa avslutades med en magnifik konsert tillsammans med delar ur Kungliga Hovkapellet strax före jul. Det var så häftigt!

Efter en händelserik och turbulent senvår/försommar på jobbet beslutade jag mig efter semestern för att söka nytt jobb och sade upp mig från Karolinska sjukhuset trots att jag tyckte om jobbet, men av olika anledningar kändes det som det enda alternativet för att jag inte skulle börja må dåligt. Fick ett jobb på Danderyds sjukhus som medicinsk sekreterare där jag blev utlovad extra arbetsuppgifter som IT-ansvarig för vissa system, men då detta inte infriats har jag nu sökt och fått ett annat jobb som administratör på Habilitering och Hälsa, barnhabilitering och jag känner med hela min själ att det är detta jag väntat på.

För 1,5 år sedan var jag på två anställningsintervjuer samma vecka, den första till Barnhabiliteringen och den andra till Högspecialiserad smärtvård på KS. Ville ha det första jobbet, snubblade på målsnöret till förmån för en annan som redan arbetade i verksamheten, men fick jobbet på KS. Nu råkade det sig så att den första tjänsten var ledig igen, så jag ringde och pratade med chefen som kom ihåg mig och bad mig söka. Sagt och gjort! Jag kom på ny intervju och av 129 sökande fick jag jobbet.

Så himla glad och lycklig och jag tror någonstans att det var meningen att jag skulle göra en liten omväg innan det blev så, för den förändring jag gått igenom mentalt under detta år kan inte liknas vid något annat jag tidigare gått igenom. Jag använder ordet metamorfos och det kanske kan tyckas vara ett stort ord, men det är verkligen så jag känner.

Den nästan månadslånga vistelsen i Spanien utan sällskap förutom sista veckan, var en ny upplevelse och det bästa jag gjort på länge. Behövde den tiden för att komma ikapp mina känslor, tänka annorlunda och hitta nya sidor hos mig själv. Det var också en fin möjlighet att komma närmare min käre far och vi utnyttjade verkligen tiden till att prata och umgås.

Så många stenar som fallit och så många insikter som kommit till mig.

Mina barn är alltid de viktigaste i mitt liv, men jag har också insett att om jag inte tar hand om mig själv på rätt sätt så kommer jag heller inte att kunna och orka njuta av dem så som jag vill.

Har släppt in och släppt ut kärlek, blivit attraherad och känt mig attraktiv. Funnit en tillfredsställelse i att jag just nu trivs så vansinnigt bra i mitt eget sällskap och med mitt liv. Ser att jag blir sedd av män och finner en tillfredsställelse och njutning i det utan att jag måste ha någon i mitt liv. Inte för att jag har all tid i världen, men den som väntar på något gott...... Så jag väntar hellre om det är meningen.

Att barnbarn växer, barnen blir äldre och årstiderna skiftar är ett oundvikligt skeende. Det finns en skönhet i allt detta även om jag ibland önskar att jag kunde stoppa tiden om så bara för en liten stund. Försöker förlika mig med att kroppen åldras, trots att själen känner sig ung, men njuter av min livsvisdom som kommer av allt jag gått igenom. Så tacksam att man fortfarande vid 57-års ålder kan förändras.

Tacksam för nära kära vänner, familj och gamla föräldrar.

Utan dem och mig själv vore jag inte den jag är idag.

Inför det nya året avges inga löften, det har aldrig varit min melodi. Men en önskan om hälsa, kärlek och en fredligare värld där ondska och oro kan bekämpas av godhet och klokskap.

Önskar skratt, bus, galenskaper, harmoni och ett kreativt och skapande år.

Önskar Er alla ett glimrande, inspirerande och kärleksfullt 2019!

Tänk på att allt börjar hos oss själva.

Kärlek, ljus och respekt,

Pia